16. Tänk om all sjukvård försvann

Debattklimatet mellan skolmedicinens företrädare och den komplementära medicinen (alternativmedicin) verkar hårdna för var dag. Kampen om medieutrymme och ”sanningar” är tuff och alternativen till skolmedicinen har svårt att göra sig hörd. Det höjs också röster som indirekt vill ta ifrån medborgarna rätten till sin egen hälsa genom att med lagar och regler starkt begränsa alternativen till skolmedicinen. Ett av huvudargumenten för det är att man annars skulle riskera människors hälsa då skolmedicinen är så säker och effektiv i sina behandlingar. Vad många inte vet är att verkligheten är en annan. Glädjande har det nu kommit ett initiativ från naturläkare Raimo Heino att att samla in pengar för att …

• tydliggöra bilden av alternativmedicinen.
• syna lagar och regler som står i vägen för rätten till hälsa.
• synliggöra det organiserade motståndet.
• bedriva lobbyism för rätten till sin egen hälsa.

Raimo Heino har lång erfarenhet som naturläkare och är en av förgrundsgestalterna inom naturläkekonsten i Sverige. Han utbildade sig till naturläkare i Tyskland och öppnade sin naturläkarpraktik i början av 70-talet. Han också läst medicin i Uppsala. Läs mer om hans initiativ här http://raimoheino.se/ .

Det hela fick mig att tänka på en artikel jag skrev 2008. Det var en betraktelse av boken ”What if Medicine Disapperared” av två amerikanska professorer. Se nedan. Läs gärna också artikel 4 här på Hälsobygget ”Får det bra finnas en sanning i Sverige” som också berör ämnet.

———————————————————————————————————

Hur skulle vi egentligen klara oss om det inte fanns någon sjukvård? Ingen husläkare att gå till när vi känner oss krassliga, inget penicillin eller blodtryckssänkande läkemedel och inga kirurger. Skulle dödstalen rusa i höjden – skulle det vara människans undergång? Förmodligen har du aldrig funderat på det. Det är ju något fullständigt orimligt. Sjukvården kan ju inte försvinna – det är bara så – det är ju inget att diskutera.

Så tyckte dock inte två amerikanska professorer i sociologi Gerald E. Markle och Frances B. McCrea. Efter att först helt förkastat tanken, vilket förmodligen de flesta skulle göra, började de diskutera saken sinsemellan. De började också gå igenom olika vetenskapliga studier och gräva i gammal och ny sjukdomsstatistik. Det hela mynnade ut i en bok som våren 2008 kom ut i USA, ”What if Medicine Disappeared”. Där gör de ett tankeexperiment och utför beräkningar på vad som skulle hända om sjukvården försvann.

De börjar dock med att definiera ordet sjukvård som är dagens ”skolmedicin”, dvs där man först ställer en diagnos och därefter sätter in en åtgärd för att försöka ta bort symptomen. Sjukvården innefattar därför allt från läkemedelsbehandling till kirurgi, dvs den absoluta merparten av det som görs på sjukhus och läkarmottagningar. Något som de inte ansåg hörde till sjukvården var hälsovård och alternativmedicin av olika slag.

Ja, vad kom de då fram till. Givetvis kom de fram till att det inte skulle hända så mycket – annars skulle de ju inte ha skrivit en bok om det. Hur de kom fram till det är dock mycket intressant. De börjar med att visa att sjukvården faktiskt skapar en hel del sjukdomar och att många dör av felbehandling. I USA är medicinsk felbehandling faktiskt den tredje vanligaste dödsorsaken. Bara hjärtsjukdom och cancer är vanligare. Direkta mänskliga misstag inom sjukvården dödar fler än biltrafiken. Det som är den största anledningen till dödsfall inom sjukvården är dock felmedicinering. År 1999 dog 106.000 personer av felmedicinering, och ca 2 miljoner svåra biverkningar rapporterades. Därefter kommer sjukhusinfektioner med 68.000 döda och på tredje plats mänskliga misstag med ca 50.000. Ser man på liv vunna och liv försvunna beroende på sjukvården, så blir inte nettot så stort till sjukvårdens fördel.

Nu säger du kanske att det där det är USA och i Sverige är det betydligt bättre. Men tyvärr är det nog inte så. I början på juni i 2008 publicerade Socialstyrelsen en utredning som visade på att drygt 100.000 personer varje år skadas på grund av felbehandlingar i vården. Det handlar om misstag och missbedömningar som orsakar lidande för den enskilde patienten. Detta leder i sin tur till ca 630.000 extra vårddygn, men också till att dryga 3.000 personer dog av sin felbehandling. Skadorna leder också till att vårdplatser tas upp i onödan och att sjukvårdskostnaderna därför blir onödigt höga. Givetvis följer också längre sjukskrivningstider i felbehandlingens spår, vilket ger ökande kostnader för både företag och individerna själva. Länken till rapporten  på Socialstyrelsens hemsida är av någon anledning borttagen, men det går att läsa en kort notis om den på SVT Nyheter.

Markle och McCrea går i sin bok systematiskt igenom sjukvårdens organisatoriska huvuddiscipliner; primärvård, kirurgi, akutsjukvårdvård och psykiatri. Ett helt kapitel ägnas också åt läkemedelsbehandling. De kommer fram till att det skulle bli mycket liten skillnad i sjuklighet eller dödstal om primärvården och psykiatrin försvann. Att de flest operationer som görs utförs i onödan, (flera miljoner i USA), och att det skulle bli minimal skillnad i dödstal om man slutade med att operera människor. När det gäller akutsjukvård medger de dock att den räddar liv. Detta gäller i första hand hjärt-lungräddning. När man kommer till läkemedelsbehandling är slutsatsen densamma som tidigare, man har inte uppnått mycket när det gäller att minska dödligheten trots alla de läkemedel vi stoppar i oss. Det finns inga mirakelmediciner som räddar liv. De flesta tar dock bort symptom, men många har så vanligt förekommande biverkningar, och ibland allvarliga, att den totala nyttan ofta blir försumbar.

Men när det gäller infektionssjukdomar så måste väl antibiotika och vaccination rädda många liv kanske någon tror. Svaret är nej, författarna visar bl a att en mycket liten del av minskningen i dödlighet i tuberkulos, smittkoppor och lunginflammation vi sett över de senaste 150 åren har med läkemedel och vaccin att göra. Merparten av den kraftiga minskningen i dödstal från dessa sjukdomar beror på bättre hygien och näringsstatus. Man kan komma fram till det genom att studera dödsstatistik över åren och jämföra med när olika preparat introducerades. När man t ex började med vaccinering mot tuberkulos hade redan antalet insjuknade och dödstalen under flera årtionden minskat drastiskt.

Sätter man alla sjukvårdens insatser i relation till de liv som räddas blir tyvärr nettot inte så stort. Men visst botar, lindrar och tröstar sjukvården. Problemet är bara att verkningsgraden är mycket låg. Trots det är det väldigt få som ifrågasätter sjukvården idag. Vi är mer och mer fast i ett medikaliserat samhälle. Det vore intressant om någon gjorde en beräkning på hur många liv som räddas per varje satsad sjukvårdskrona jämfört med om man skulle lägga pengarna på friskvård. Efter att ha läst ”What if Medicine Disappeared” är det väl inte en alltför vågad gissning att tro att förebygga är mer effektivt än att bota.

Om någon vill läsa boken går den att beställa på amazon.com .

PJ/20180207