Läste nyligen boken “The Proof is In the Plant”, av australiensaren Simon Hill, som publicerades 2021. Den har legat till sig snart ett år då jag bara inte haft tid att läsa den, men av baksidestexten visste jag vad den gick ut på, vilket var hur viktigt det är att äta en varierad vegetarisk kost med mycket bladgrönsaker.

Egentligen brukar jag inte skaffa böcker för att bekräftar det jag redan anser och vet, utan helst sådana som tar upp saker jag inte håller med om för att analysera argumentationen. Men det kan ju också vara intressant att se hur andra personer beskriver det man själv anser.  Det kan ju ändå tillföra något då det alltid finns saker man inte känner till.

Upplägget på boken var intressant och nytt då den förutom generell beskrivning av varför vegetarisk kost är bra också har specifika kapitel kring vilken kost som var bäst för att minska olika vällevnadssjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, typ-2 diabetes och cancer, men också om fetma.

Den dryga 400 sidor tjocka boken är fullspäckad av information som ska tydliggöra budskapet. Tyvärr är boken tryckt helt i svartvitt, och texten i tabeller och figurer har väldigt liten och hoptryckt font, vilket gör dem lite svårtydda.

Förutom hur den vegetariska kosten minskar risken för ovannämnda sjukdomar finns också kapitel som tar upp hur man ska äta för att förbättra sin hälsa i kapitel som ”Eating to keep your brain younger” och ”A diet for living longer”. Ett intressant grepp för att verkligen visa på hur man inte bara kan uppnå ett långt liv, men också ett långt och friskt liv genom den vegetariska kosten.

Nu är inte Simon Hill någon fanatisk vegan eller vegetarian. Han propagerar för WFBPD (Whole Food Pland Based Diet) men påpekar att det räcket med 80-90 %, dvs den nivå av växtbaserad kost, som de folkgrupperna hade/har i de ”blå zoonerna”, dvs de platserna i världen med flest friska 100-åringar. Men en hundraprocentig WFBPD är inte alls fel heller enligt honom.

Han tar dock inte upp Hunzafolket som lever i en dalgång i Himalaya, som beskrevs som ett av världens hälsosammaste folk, med många hundraåringar, av upptäcktsresanden redan i slutet av 1800-talet. Men främst i början av 1900-talet, utav den engelske läkaren Sir Robert McCarrison.

Boken är också mycket aktuell då den inledningsvis beskriver den förvirring som idag råder kring vad man ska äta och inte äta. Ett stort problem han tar upp är livsmedelsindustrin som gör allt vad de kan för att sälja mer genom att producera processade livsmedel, som med tillsatser av socker, salt, fett och konsistensgivare etc, som ska tilltala våra smaklökar, få oss att äta mer. 

Det finns hela tiden referenser till olika studier för den som ville läsa mer ingående kring den vetenskapliga bas som bokens slutsatser förmedlar. Det är koststudie på koststudie som visade på att vegetarisk kost rik på fibrer är positivt för ett långt och friskt liv.  

Boken tar också upp behovet av protein, fett och kolhydrater på ett bra sätt Det framgår tydligt att man inte behöver äta animaliska produkter för att få i sig alla essentiella aminosyrorna i rätt mängd, vilket många tycks tro. Likaså att omega3 från fisk inte är ett måste, utan att det går bra att få i sig tillräckligt via växtriket.

Detta är dock en mycket kontroversiell ståndpunkt som inte delas av vårt Livsmedelsverk. Simon Hill förklarar inte heller varför man inte behöver äta fisk, vilket är en svaghet i hans argumentering. Det hela är dock ett komplext och område som kräver en mer ingående förklaring på cellfysiologisk nivå.

Det finns nämligen tre viktiga omega3-fetter som vi behöver. Det är ALA (alpha-linolenic acid), som finns i växter, och så DHA (docosahexaenoic acid) och EPA (eicosapentaenoic acid) som finns i animaliska produkter som kött, fisk och ägg. Alla tre är livsviktiga för en normal utveckling av bland annat hjärnan och nervsystemet. Extra viktigt är det därför att barn och gravida kvinnor får tillräckligt av dessa omättade fettsyror.

Men utifrån ALA kan nämligen EPA bildas med hjälp av 3 olika enzymer, och EPA kan sedan bilda DHA via 4 andra enzymer. Detta då vi alla har gener som kodar för de nödvändiga enzymerna.

Långt innan man upptäckte koden till dessa enzymer i det mänskliga genomet hade man empiriskt kunna sett att människan har den kapaciteten då man helt kunnat leva och må bra på en helt växtbaserad kost. Det räckte alltså med att få i sig ALA, vilket det finns gott om i flera växter. Men i den skolmedicinska världen vill man inte acceptera det då det inte finns några ”vetenskapliga” studier som tydligt bevisar det.

Det hela är dock inte så enkelt då det finns en rad så kallade SNPs (Singel Nucleotide Polymorfism), dvs enstaka punktmutationer, i den del av genomet som kodar för enzymerna. Det kan göra att vissa individer inte kan bilda EPA och DHA lika lätt. Men det behöver inte vara så stor skillnad mellan människor ändå. Att gå in på det mer i detalj kräver dock en egen artikel.

Tyvärr har det inte skett några ändringar i synen på omega-3 sedan upptäckten av de enzymer som kan sköta processen. Det finns ju ingen anledning heller då upptäckten inte passar in i vad en stor stark industri av kosttillskott och fet fisk har som säljargument.

Intressant är att Simon Hill också tar upp kosten utifrån ett rent hållbarhetsperspektiv. Det beskriver han i kapitlet ”The optimal diet for all life on the planet”. Det är ju något man inte normalt ser i böcker om kost och hälsa. Det kan ju bero på att man sedan Atkinsdieten, som sedan följts av LCHF och nu ”Carnivore ”, inte kan använda det som argument. Som de flesta vet så är det ju tvärt om.

Vikten av en hälsosam mikrobiota är givetvis något han tar upp då det högsta grad påverkas av kosten. Det är dock ingen djupdykning i ämnet, men han borde kanske tas upp lite mer då det till stor del är ”hälsan” från munhålan till ändtarmen som avgör hur bra vi mår. Det visste man redan i början av 1900-talet, och då främst genom nobelpristagaren i medicin och fysiologi 1907 Elia Metchnikoff. Han fick för övrigt Nobelpriset för sina upptäckter inom immunologin och inte mikrobiologi.

Fram till 1993 fanns det bara 73 artiklar som berörde ämnet probiotika i den vetenskapliga databasen PubMed, varav den första kom 1954. De senaste 30 åren har dock genomgått en explosionsartad utveckling då det nu finns över 43800 vetenskapliga artiklar redovisade som berör ämnet. Men det finns faktiskt 250 artiklar med sökordet ”gut bacteria” från 1899 fram till 1993, så ordet probiotika började nog användas först efter 1954.

Hur mikrobiotan påverkar vår hälsa är ett mycket komplext område där kombinationen av kosten, och de bakterier, virus, svampar och parasiter vi blivit utsatt för från födseln, har betydelse.

Något som också påverka mikrobiotan är de läkemedel vi äter. Antibiotikaanvändningen, som tog fart efter andra världskriget, är därför ett betydligt större hälsoproblem än vad många tror. Visst har antibiotika räddat många liv, men också bidragit till ökad sjuklighet, och då främst tillsammans med den kost som idag är standard i de industrialiserade västvärlden. Likaså den överkonsumtion vi ser av socker, salt och vitt fiberfattigt mjöl.

Med dagens kost är det inte bara så att mikrobiotan försvagas, utan det nedsatta immunförsvaret som är en naturlig följd av den, gör att vi lättare får infektioner som då behandlas med antibiotika. Detta i sin tur gör att mikrobiotan blir än mer försvagad, vilket kan leda till ”läckande tarm”, som förutom magbesvär kan ge upphov till en rad sjukdomar, alltifrån hjärtkärlsjukdom till autoimmuna sjukdomar.

Den WFPBD-kost Simon Hill förespråkar är dock idealisk för en hälsosam mikrobiota i matsmältningssystemet. Märkligt nog tar Simon Hill inte alls upp vikten av syrade matvaror som något viktigt, eller att antibiotika skulle vara något negativt.

Själv har jag följt forskningen kring mikrobiotan i över 30 år, men var väl bekant med vikten av en god tarmhälsa långt innan dess. Detta via Nordens största hälsoförkunnare Are Waerlands, som redan 1934 kom ut med boken ”I sjukdomarnas häxkittel”. 

Något Simon Hill tar upp flertalet gånger är vikten av ”förpackningen”, dvs vad som kommer med mikronäringsämnena protein, fett och kolhydrater när vi äter. Förutom de kända vitaminer och mineraler som är huvudbeståndsdelen i det, så finns det 1000-tals andra ämnen, och då främst polyfenoler och olika fibrer, som är viktiga för att balansera mikrobiotan i tarmarna och processer i cellerna och gör så vi mår bra. I den industriproducerade mat vi ofta äter idag är dessa ämnen bortraffinerade via olika processer, men innehåller också en rad tillsatser som inte finns i en naturlig kost.

Vad han dock inte tar upp är grundämnet litium, som jag skrivit om i de två utgåvorna av boken Litium det nya hälsomineralet. Där finns det mer än 1000 vetenskapliga artiklar som visar på de effekter litium har på cellnivå. Men också på positiva hälsoeffekter i de områdena i världen med mer naturligt litium i dricksvattnet och kosten. Men det är frågan om nivåer som är 100-200 gånger lägre än vad man får i sig via litiumbehandling av bipolär sjukdom.

Ja, grundämnet litium ”kidnappades” av medicinindustrin under 1950-talet. Det har betytt att man inte får sälja kosttillskott med grundämnet utan att det klassas som läkemedel och genomgå de prövningar som erfordras för det. Litium från naturliga källor går dock bra att få i sig och vissa naturliga mineralvatten och grönsaker innehåller högst halt, och då speciellt från områden med litiumhaltiga jordar. Havsalger ger också ett bra tillskott.

Sammanfattningsvis kan man säga att det är en mycket läsvärd bok av en mycket kunnig författare. Den kommer inte med en massa pekpinnar utan beskriver på ett mycket tydligt sätt, utifrån den vetenskap som idag finns tillgänglig, hur en huvudsaklig växtbaserad kost bestående av en stor del råkost har en positiv effekt på ett hälsosamt och långt liv.

Han lägger dock in en brasklapp att det också finns vissa genetiska orsaker till sjukdom, vilket man givetvis bör göra. Det finns alltid de som drabbas av sjukdomar trots att man äter en optimal kost för hälsan. Men den klart övervägande majoriteten av oss människor skulle må bättre av att äta WFBPD (Whole Food Pland Based Diet), för att inte tala om vår jord.

/PJ, juli 2023

Läs mer om Omega-3 här https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1740-8709.2011.00319 (ALA, EPA, DHA)