Nedanstående text är hämtad från boken ”Koncentrerat solljus” som gavs ut 2014 av mig som e-bok. Det är egentligen en redigering av Are Waerlands bok ”Död åt det vita sockret” från 1938 med lite tillägg. Här nedan är slutorden där jag skriver varför socker blivit ett så stort problem.

Vill du läsa hela E-boken så klicka på länken här.

Det kan tyckas märkligt att raffinerat socker fått en så stor användning trots att man för över 100 år sedan såg dess faror. Många läkare och tandläkare varnade förgäves, men de ekonomiska krafterna var så starka att de sköljde över all kritik.

Det senaste decenniet har debatten blossat upp på nytt, men i en liten annan skepnad. Nu jämställs ofta alla kolhydrater med det raffinerade vita sockret, och bevisen för kolhydraternas farlighet tas upp i många olika sammanhang. Likaså att lösningen på detta skulle vara att ta sin huvudsakliga energi från fett och proteiner.

Att orsaken till största delen av det sjukdomspanorama vi idag ser inte beror på vilka makronäringsämnen vi tar vår energi ifrån, utan på brist på mineraler och vitaminer, samt en rad andra ämnen man får i sig av en naturlig oraffinerad kost, verkar ingen riktigt förstå. Det är frågan om hundratals faktorer som behövs i tusentals olika processer för att vi människor ska hålla oss friska. Om vi har en liten marginell brist på några av dem är det dock inget vi märker, då en sådan inte orsakar någon akut sjukdom. Det beror på att kroppen har en rad reservfunktioner som kan träda in. De symptom som oftast uppkommer är att vi inte orkar lika mycket, känner olustkänslor eller att vi lättare utsättas för infektioner, då reservfunktionerna inte är lika effektiva. Med åren klarar dock inte kroppen av detta och slutligen uppträder allehanda mer allvarliga sjukdomssymptom. Vilka beror på vad som fattas, vår generella livsmiljö och livsmönster, samt genetiska faktorer.

Lösningen är inte att sluta äta kolhydrater helt, då glukos är den mest effektiva energikällan för våra muskler och det ”bränsle” hjärnan behöver för att fungera optimalt. Nej, istället bör vi äta så naturliga och oraffinerade produkter som möjligt. På så vis får vi i oss de hundratals mikronäringsämnen kroppen behöver för att utnyttja protein, fet och kolhydrater på bästa sätt. Lägg därtill ökad motion i vardagen, minskad stress och en god sömn, så är receptet på hälsa fullbordat.

Man kan fråga sig varför ett så självklart recept inte anammats av oss moderna upplysta människor? Orsaken kan sammanfattas i tre ord som alla bygger på att mänskliga behov för att vi ska må bra psykiskt, dvs  trygghet, makt, och njutning.

Dessa behov har genom årtusendena gjort att vi kunnat utvecklas till det vi är idag. Genom att bilda grupper för att få trygghet har vi kunnat motstå omvärldens faror. Den som inte sökte sig till någon grupp hade sämre möjlighet att överleva. Alla flockdjur såsom människan måste också har sina ledare. Vissa personers strävan efter makt har också gjort dem till ledare. För att få trygghet tyr sig många till dessa ledare och samtidigt kan de känna att de också får en del av makten. Förr var det frågan om små samhällen med jägare-samlare och idag är det våra olika länder och sammanslutningar av länder såsom EU, men också olika typer av organisationer. Makt har också alltid kopplats till rikedom, och i dagens marknadsekonomi ger också rikedom makt.

På ett fysiologiskt plan är det frågan om frisättning av signalsubstanser i hjärnan som gör att vi mår bra – vi njuter. Det sker när vi känner trygghet eller makt samt när våra sinnen som smak, doft, hörsel och känsel stimuleras på rätt sätt.

Vad har då gått fel när det här påverkar vår hälsa? Are Waerlands beskrivning om hur det vita sockret erövrade världen är ett bra exempel. Människor söker njutning, och socker ger med sin sötma ”lustkänslor” varför ökad efterfrågan och konsumtion är något naturligt. Genom industrialismen utvecklade människan sätt att snabbt och billigt framställa stora mängder socker. Motivet var inte att göra mänskligheten en välgärning, utan att tjäna pengar och få makt. Ifall ökad sockerkonsumtion var bra eller dåligt ur ett hälsoperspektiv var ointressant, en ickefråga.

De som varnade för sockrets potentiella farlighet kunde inte göra sin röst hörd då läkarskrået var den gemenskap som hade makten och avgjorde vad som var bra och dåligt för människan ur hälsosynpunkt. Läkarskrået har också alltid varit mycket konservativt och av ”tradition” uteslutit dem som kommit med nya upptäckter som inte passat in i den vedertagna bilden.

Den allt starkare ekonomiska kopplingen till medicinindustrin gjorde också att man fokuserade på att bota och inte att förebygga. I kölvattnet av industrialismens genombrott och nya upptäckter inom medicinens område skapades också en övertro på att allt kunde botas. Människan alienerades alltmer från naturen under den nya mekanistiska eran. Man kunde ju också bygga företag som hade som enda uppgift att bota sjuka och på så vis tjäna stora pengar, som gav makt.  Låt människor leva som de vill, njuta så mycket som möjligt, så finns det alltid ett piller som botar om vi blir sjuka, var och är det som gäller i samhället.

De ekonomiska intressena inom livsmedelsindustrin och medicinindustrin verkade både medvetet och omedvetet för detta. Läkarskrået hade givetvis inget att invända mot denna tingens ordning. Deras roll stärktes hela tiden då medicinindustrin lierade sig med dem för att få hjälp att ta fram nästa storsäljande produkt. Och det blev alltmer en sanning att sjukdom är något oundvikligt som bara män och kvinnor i vita rockar kunde bota. Att det fanns områden i världen där människor levt ett långt och friskt liv i harmoni med naturen passade inte in i bilden.

Givetvis är detta inte hela sanningen. Visst har det funnits trender kring vad som är bra att äta som kommit från skolmedicinen och som livsmedelsindustrin anammat. Men även om ambitionen varit den rätta så har utfallet blivit fel. Se bara på alla lågfettprodukter som skulle eliminera hjärtkärlsjukdomar. Problemet är bara att man gjort på samma sätt som tidigare, dvs förvanskat livsmedel istället för att gå tillbaka till det naturliga. I den teknokratstyrda marknadsekonomi vi lever i är det naturligt att tillverka nya livsmedel. Det skapar ju nya arbetstillfällen och ingen protesterar när BNP ökar.

Tyvärr verkar ingen riktigt inse att allt ännu inte är upptäckt när det gäller de ämnen vi behöver för att leva ett långt, aktivt och friskt liv. Are Waerland var väl medveten om detta och såg farorna hos de raffinerade massproducerade livsmedlen som började översvämma världen under tidigt 1900-tal där både kända och okända ämnen tagits bort. Den drastiskt minskade motionen i vardagen och den ökade stressen den moderna människan utsätts för gör att potentiella obalanser i kosten till ett ännu större problem.

Tyvärr är det väldigt svårt att bevisa det med dagens sätt att göra vetenskapliga studier då man oftast bara tittar på direkta orsakssamband. Att göra mer komplexa studier med många olika parametrar är väldigt svårt, tidskrävande och kostsamt. Den epidemiologiska forskningen är ett sätt att komma rund detta, men bevisnivån på sådana är väldigt låg då man inte kan visa ”varför” utan bara ”att”.

Problemet är också att det idag varje år publiceras över en miljon vetenskapliga artiklar inom ”life science” där de flesta bara tar upp ett enskilt faktorer. Det behövs fler personer som Are Waerland, med sunt förnuft och tvärvetenskapligt tänkande, som arbetar med detta. Ett sätt idag är att använda datamining med artificiell intelligens på den kunskap vi redan har inom medicin, fysiologi, botanik, beteendevetenskap och antropologi för att hitta sambanden. Men vem ska ta på sig kostnaden för sådan forskning?  Där finns det inga pengar att tjäna för våra företag.

Ett annat problem är att hälsorörelsen idag lockat till sig personer som inte besitter den djupa och breda kunskap som behövs för att förstå och föra ut budskap på det vis Are Waerland gjorde. Många är mest ute efter att tjäna snabba pengar genom att följa trender. Det är en anledning till att hälsorörelsen inte är trovärdig i politikers och myndigheters ögon. Av tradition är det bara den etablerade skolmedicinen som gäller med sina starka direkta och indirekta band med medicin- och livsmedelsindustrin. Läkare med lite bredare perspektiv ses ofta som ”förrädare”.  Inget verkar ha ändrats sedan Are Waerland skrev ”Sockerboken” 1938.

PJ/20190117