Den här artikeln skrevs redan 2013 till det förra hälsobygget som har lagts ner. Det ger en förklaring till varför man kan få olika 
resultat i studier om mjölk är bra eller dåligt att dricka för hälsan. För den som inte orkar läsa allt så är slutsatsen att mjölk är nyttigt för barn, men när du är vuxen finns egentligen ingen anledning att dricka mjölk alls. Förutom att det kan ge negativa effekter på hälsan att dricka mycket mjölk så är massproduktion av mjölk inte bra ur både ett djurhållnings- och miljöperspektiv.
_________________________________________________________________________
Mjölk är nyttigt. Det innehåller protein, kalcium, vitamin A och D, samt ger oss energi. Mjölk är viktigt för att bilda starka ben. Så är väl den bild som de flesta har när det gäller mjölk och mjölkprodukter.
Men det finns också en annan bild. Mjölk innehåller animaliskt protein som gör att kroppen försuras så att kalken löses ut från benen och försvinner via njurarna ut ur kroppen. Samtidigt ger processen upphov till njursten hos många människor då kalcium förenar sig med oxalsyra till hårda kristaller som kan bilda flera millimeter stora stenar.
Det märkliga är att bägge beskrivningarna är korrekta. Åtskilliga studier har visar på kopplingen mellan högt intag av mjölk och högre förekomst av benskörhet och njursten och andra att mjölk bygger upp ben hos unga människor. Hur kan det komma sig? Jo, allt är inte så enkelt när det gäller biologiska system – det är multifaktoriellt.
Jag har min teori kring detta med mjölk. En kost med mycket animaliskt protein, dvs mjölk, ost, kött, fågel, ägg och fisk, gör att vi får en lätt försurning i kroppen. Men det är inte någon större fara då kroppen har naturliga buffertsystem för att hålla pH på rätt nivå. Det viktigaste buffertsystemet består av bikarbonat, men vi har också ett annat som består av fosfat. För att kompensera för försurningen så frisätts därför en typ av kalk (hydroxiapatit) från benstommen som består av främst kalcium och fosfat, vilket höjer pH. Problemet är dock att det blir lite för mycket kalcium i blodet eftersom det både kommer från mjölken och från benstommen. Kroppen måste därför göra sig av med överskottet, vilket sker via njurarna. Det uppstår alltså en intern kamp i kroppen mellan att få upp pH och inte ha för mycket kalcium i blodet. I långa loppet leder det till urkalkning av skelettet och benskörhet. Men det hela är betydligt mer komplicerat då ben också hela tiden kan nybildas varför det krävs många år av obalans innan benen blir sköra. Notabelt är också att ett högt intag av koksalt gör att mer kalcium försvinner ut via njurarna – och de flesta äter på tok för mycket salt.
Men när det gäller njursten så måste det också till oxalsyra. Många vet att det finns oxalsyra i en del grönsaker som spenat, rödbeta, mangold och rabarber, men vad de flesta inte vet är att kroppen själv kan producera oxalsyra. Försök som gjorts visar att om man har brist på vitamin B6 (pyridoxin) så innehåller urinen betydligt mer oxalsyra trots att man äter en helt oxalsyrafri kost. Oxalsyran bildas från aminosyrorna glycin och serin, en process som stimuleras av askorbinsyra (C-vitamin). Det protein vi äter innehåller mellan 7-12 % glycin och serin. Med andra ord beror nog problemet med benskörhet och njursten, som påvisats hos mjölkdrickare, till största delen på ett generellt högt intag av animaliskt protein, C-vitamin och salt i kombination med B6-brist.
Mjölk kan alltså ge upphov till benskörhet trots att det finns mycket kalcium i mjölken, men för det krävs alltså ett högt intag av animaliskt protein som ger en ”syrabelastning” på kroppen. Men det protein man får av mjölken är oftast inte tillräckligt för att ”försura kroppen” utan man måste också äta relativt mycket kött, fågel eller fisk. Och om det kalcium som frigörs ska skapa njursten krävs också att vi ha låg nivå av B6.
För att minska risken för benskörhet och njursten så är det viktigaste att inte försura kroppen genom att äta för mycket animaliskt protein, minska saltintaget och se till så att man har en tillräcklig nivå av vitamin B6. Då frigörs mindre kalcium från benstommen och risken för överskott på oxalsyra minskar. Grönsaker hjälper på ett naturligt sätt till att göra kroppen mindre sur, så genom att äta mer frukt och grönt minskar risken för urlakning av benvävnaden. Regelbunden motion är också bra eftersom det stimulerar de processer i kroppen som bildar ny benvävnad. Och det tillskott på oxalsyra som kommer via grönsakerna kan på ett naturligt och ofarligt sätt passera ut med urinen. Ett minskat saltintag är också av betydelse för att reducera kalcium i urinen.
Med andra ord så är det ingen fara att dricka några glas mjölk eller att äta lite ost per dag om man i övrigt äter en kost med väldigt lite annat animaliskt protein, dvs frukt, grönsaker, rotfrukter och fullkornsprodukter.
Barn och ungdomar som växer kan dock dricka betydande mängder mjölk utan fara då de har en annan hormonbalans och processer som bygger upp benstommen, vilket kräver mer kalcium. Det är en anledning till att studier på barn och ungdomar visar att mjölk bidrar till ökad bentillväxt och starkare benstomme.
Men om man som vuxen nu vill äta en kost med mycket animaliskt protein så kan man minska risken för både benskörhet och njursten genom att utesluta mjölkprodukter och få i sig kalcium från andra källor som bladgrönsaker eller kalciumrikt mineralvatten.
Så på frågan om mjölkprodukter är nyttiga så är svaret; det beror på vad du äter i övrigt. Tyvärr är det så här med en rad andra matvaror eller näringsämnen. Detta faktum gör att vi inte får några entydiga svar utan ibland motstridiga resultat i koststudier då dessa oftast går ut på att studera olika näringsämnens effekt på vår hälsa. Men det går inte att göra studier på hur fragment påverkar specifika sjukdomar vi måste studera hela kostregimer och levnadsvanor, dvs människors livsföring. Vi måste ha grupper som äter och lever på samma vis och sedan studera förekomsten av olika sjukdomar för att kunna dra några säkra slutsatser. Nu finns det också sådana gjorda, och alla visar att en kost bestående av huvudsakligen oraffinerade vegetarisk kost inte ger människor benskörhet eller njursten, och minskar risken för hjärtkärlsjukdom, cancer, diabetes eller autoimmuna sjukdomar. De visar också att de folkslag som lever på den kosten, och har en hög fysisk aktivitet, också har flest friska hundraåringar.
Det här är något man känt till i snart hundra år, men av någon anledning har den medicinska forskningen tagit över och dränkt gammal kunskap i en tsunami av fragmenterade studier. Tyvärr går det snart inte att göra några studier då traditionellt hälsosamt leverne då mänskligheten överallt på jorden kontaminerats av välfärdens sjukdomsframkallande levnadsvanor. Vanor som karakteriseras av stillasittande i kombination med frosseri i raffinerade livsmedel och färdigproducerad snabbmat där socker, salt, fett och animaliskt protein dominerar.
PJ/20181128
