19. Are Waerlands kost i dagens perspektiv

Are Waerland lade grunden för sitt kostsystem på 1930-talet. Det var för övrigt en del i den helhetssyn på hälsa han predikade där motion i vardagen, och då helst ute i naturen, samt tid för avkoppling och vila var de två andra viktiga delar. Waerlandkosten har hjälpt tusentals personer till ett friskt och hälsosamt liv genom åren. Idag har vi dock en rad andra ”läror” kring vad man ska äta och inte äta. Hur står sig då Waerlandkosten idag när många är överkänsliga mot olika livsmedel och övervikt är ett stort problem?

Vad är Waerlandkost

Men först kanske det är på sin plats att förklara lite kring Waerlandkosten för den som inte är så påläst. Grunden är egentligen hög halt av näringstäta livsmedel och näring för våra tarmbakterier. Enligt Are Waerland så får man det vi en laktovegetarisk kost. Basen är råkost bestående av olika typer av bladgrönsaker exempelvis sallad, grönkål och spenat, samt andra grönsaker som broccoli och olika kålsorter. Till dessa gärna rårivna rotfrukter såsom morötter och rödbetor samt alla sorters bär och färsk frukt.

Basen ger mycket vitaminer, mineraler och bioaktiva ämnen, men är relativt kalorifattig – därav näringstäta livsmedel – mycket näring per kalori. Med bioaktiva ämnen menas här olika typer av antioxidanter och andra ämnen som kan påverka cellens metabolism. Exempelvis finns det många bioaktiva ämnen som hjälper insulin att ta upp och lagra glukos i cellerna, men även minska inflammationsgraden i kroppen.

För att komplettera detta så behövs mer energigivande matvaror, dvs med högre halt av kolhydrater, fett och protein. Ju mer fysisk aktiv du är desto större behov har du. Dessa ämnen behövs för övrigt också som byggstenar i kroppen, och då i relativa proportioner mer när du är ung och växer.

Men när det gäller energigivande ämnen så ska de komma i sina naturliga ”förpackningar”, exempelvis hela sädeskorn eller oskalad potatis. På så vis tillförs också mer fibrer, vitaminer, mineraler och bioaktiva ämnen. Bröd, och då helst grovt rågbröd, skulle givetvis vara gjort på hela sädeskorn.

Waerland introducerade också kruskan, en gröt på hela krossade havrekorn, vetekli och kärnrussin. Viktigt i hans kostsystem var också torkad frukt, gärna fikon, aprikoser och dadlar, samt linfrön och nötter som ett komplement. Det ger både energi, näringsämne, viktiga fetter och fibrer. Vetekli innehåller för övrigt nästan lika mycket protein som kött och betydligt mer järn.

Genom Waerlandkosten får man utan att behöva tänka på det mycket ”grovämnen” som gör att tarmfloran mår bra. Förutom att den stärker immunsystemet så producerar tarmbakterierna kortkedjiga fettsyror som ger näring till tarmslemhinnan, vilket i sin tur stärker tarm-blodbarriären så att inte oönskade ämne läcker in i kroppen.

Ser vi på energiinnehållet så är det fortfarande inte så högt. Jämför man kruska med en kanelbulle så innehåller kanelbullen 4 gånger så mycket kalorier per 100 gram, men ger exempelvis 25 gånger mindre magnesium 15 gånger mindre järn och 13 gånger mindre fibrer.

Hur kommer då mjölken in i bilden? Ja, nu består inte Waerlandkosten inte av så mycket mjölkprodukter, men det är kärnmjölk på kruskan samt ibland fil och yoghurt – och så smör och ost på brödet, gärna med lite rå lök. Detta ger ett bara tillskott på protein, fett och vitaminer – och mjölksyrebakterierna i fil och yoghurt stärker tarmfloran.

Mjölkprodukter i Waerlandkosten är också viktig för att få tillskott av vitamin B12 och D då dessa vitaminer inte finns i rent vegetarisk kost. När det gäller D-vitamin är det dock viktigt att tillbringa mycket tid ute under sommaren. Vi kan då själva via solen producera D-vitamin som kroppen kan lagra och använda under vintermånaderna. Ett extra kosttillskott under den mörka tiden på året kan dock vara bra ta för att inte riskera för låg nivå i blodet.

Fungerar Waerlandkosten idag

Då till frågan om detta fungerar idag, eller varför det inte skulle fungera? Svaret är delvis enkelt – visst fungerar Waerlandkosten idag, men inte för alla på en gång. Så var också fallet tidigare varför Waerland skrev boken ”Övergångskost” redan 1945.

Problemet idag är dock större då majoriteten av oss äter den industriproducerade raffinerade kosten med mycket socker, salt och konserveringsmedel, och som har brist på fibrer och näringsämnen. Det skadar inte bara vår tarmflora utan gör också att andra processer i kroppen fungerar sämre.

Den ökade användningen av antibiotika, som tar död på sjukdomsbringande bakterier, tar också död på en stor del av tarmfloran. Det gör att många riskerar att få ett mer eller mindre förstört mag-tarmsystem med upprepade antibiotikakurer, vilket i sin tur leder till att den skyddsbarriär som finns mellan tarmen och blodet försvagas. På så vis kan skadliga ämnen lättare komma in i kroppen och triggar immunsystemet som skapar inflammation. Sulfan kom på 1930-talet och penicillinet under 1940-talet, och idag har vi över 20 olika typer av antibiotika som har till uppgift att ta död på bakterier.

Inflammation är ju kroppens sätt att försvara sig mot skadliga ämnen, men har vi ständigt inflammationer i kroppen kan immunsystemet spåra ur och ge allergier och autoimmuna sjukdomar. Det kan också ge inflammation i blodkärl , som yttrar sig i inlagring av plack och därefter hjärtkärlsjukdomar, men ibland också vara orsaken till cancer.

Det här är alltså något som den moderna massproducerade kosten och antibiotika gör med oss. Samtidigt sitter vi mer stilla än tidigare generationer och stressar mer, vilket också bidrar till den ökade sjukligheten. Några vetenskapliga studier som tydligt visar detta finns inte, men genom att ”lägga pussel” av de olika kunskapsbitar som finns från tusentals studier så blir bilden kring detta tydlig.

Hur läker Waerlandkosten kroppen

För att läka kroppen gäller det att återskapa en bra tarmflora och tillföra vitaminer, mineraler och bioaktiva ämnen. Ett bra första steg är att öka mängden råkost (eller initialt lättkokt) på tallriken såsom, broccoli, morötter, spenat och grönkål i mindre mängder som man sedan ökar på. Bara det kan göra underverk. Ät ett äpple istället för en bulle eller kaka. Se till så att du får i dig probiotika av olika slag, antingen via kosttillskott eller via olika typer av fil och yoghurt. Det behöver inte var mycket då bakterierna kan föröka sig själva i tarmen om man äter nog med fibrer. Kroppen kommer att läka sig själv hos de flesta även idag med Waerlandkosten och du kommer att hålla dig betydligt friskare. Färre förkylningar och magproblem då immunsystemet lättare kan ta hand om det som är dess huvuduppgift, och inte det som läcker in via tarmen och skapar inflammation.

Om du är sjuk eller överkänslig

Men att självläka dig med kosten ska du inte göra om du är allvarligt sjuk och står under behandling av en läkare. Vad du kan göra är att diskutera med din läkare och kanske testa dig fram. I alla händelser är det inte farligt att stegvis börja övergå till en kost likt Waerlandkost. Är det något du vet du är känslig emot så uteslut det till en början. Och om du är överviktig så uteslut det som ger mest energi, och det är oftast annat än det som ingår i Waerlandkosten. Du kommer att känna dig mätt och belåten betydligt längre med råkost, skalpotatis och grovt bröd än med pasta, vitt matbröd och kaffebröd. Och det ger betydligt mer näring, även jämfört med kött och fisk.

Har du laktosintolerans kan den minska betydligt med en hälsosam tarmflora, och är du känslig för gluten likaså. Huruvida den autoimmuna sjukdomen celiaki kan försvinna är däremot tveksamt. Det finns dock studier som visar att vissa typer av tarmbakterier kan förhindra skadliga effekter av gliadin, vilket ju är det protein i gluten som orsakar celiaki. Förmodligen är en dysfunktionell tarmflora orsaken till att många idag inte tål vissa saker som tidigare normalt ingick i kosten.

Helhetssyn på hälsan

Kosten är en viktig del som gör att du kommer att orka mer, men någonstans finns alltid en gräns. Många tänjer på den med stimulantia som extra mycket koffein för att orka mer. Våra binjurar svarar på det med att utsöndra extra mycket kortisol. Det påverkar både immunsystemet och energibalansen. Bland annat producerar vi själva mer glukos i levern genom att bryta ner protein. Kronisk stress kan också leda till övervikt och olika diffusa sjukdomar.

Så genom Waerlandkosten och den helhetssyn på hälsa som Are Waerland stod för har vi betydligt bättre möjlighet att hålla oss friska och orka mer. Risken minskar också för autoimmuna sjukdomar och återfall av vilande virus. Och det fungerar nog lika bra idag som för dryga 84 år sedan då han lanserade sitt hälsobudskap i boken ”I sjukdomarnas häxkittel”. I boken lägger han bit för bit sitt ”hälsopussel” med sina egna erfarenheter och studier kring kost, motion, cellfysiologi, bakteriologi och biokemi, men också antropologi och vår mänskliga historia. Det är intressant att kunna konstatera att dagens forskning stärker det mesta som Are Waerland fört fram.

PJF/20180328